Vet inte när det hände sist men den här helgen har jag orienterat både lördag och söndag, ovant men trevligt. I lördags CERN:s ol-cup i Salève, på andra sidan Genève. Den här gången blev det ingen seger (trea) vilket är föga förvånande; jag, kartan och kompassen var inte ett utan snarare fyra eller så. En av de före hette dessutom Niggli i efternamn och svågerskapet med Simone måste väl förpliktiga. Jag tjatar ibland om hur liten världen är och i alla fall är den inom CERN tillräckligt liten för sammanträffanden att uppstå. Jag åkte med Daniel (portugis) som kör Roderiks gamla bil, de båda bodde tillsammans tidigare. Genom den bekantskapen hade han fått veta att jag fyllde år förra gången vi åkte ihop, och när fick han veta det? På sin egen födelsedagsmiddag, samma kväll. För tre veckor sedan hade vi alltså båda födelsedag men ingen av oss nämnde det för den andre.
Det blev Nuit des Musées i Lausanne tillsammans med Ludo och det där med orientering och ostfondue har nästan blivit en lördagstradition. Testade Café du Grütli som lär vara ganska känt och det kan det allt få förtjäna. En oväntade "höjdare" under kvällen var när bussen från Art Brut (museum där de flesta konstnärerna är/var mentalpatienter) till Espace des Inventions (Tom Tits-liknande men mycket mindre) åkte förbi Planète Bleue (mitt studenthem i Lausanne) och vidare nedåt sjön precis längs min gamla skolväg.
Idag åter orientering alltså, i Le Lieu i Vallée de Joux. Roligt igen men sämre lopp än igår, de hade varit snälla med höjdmetrarna dock (6190m, 180 m stigning mot gårdagens 5500 m och 310 m stigning) vilket var skönt för lite slitna ben. Resultatet är inte klart än men det är inte så viktigt. Jag åkte dit tillsammans med Lennart, eldsjälen i CO CERN som lovat ta med mig på OL och längdskidor när jag så vill. Eller om det snarare var jag som lovade att följa med…
Det blev Nuit des Musées i Lausanne tillsammans med Ludo och det där med orientering och ostfondue har nästan blivit en lördagstradition. Testade Café du Grütli som lär vara ganska känt och det kan det allt få förtjäna. En oväntade "höjdare" under kvällen var när bussen från Art Brut (museum där de flesta konstnärerna är/var mentalpatienter) till Espace des Inventions (Tom Tits-liknande men mycket mindre) åkte förbi Planète Bleue (mitt studenthem i Lausanne) och vidare nedåt sjön precis längs min gamla skolväg.
Idag åter orientering alltså, i Le Lieu i Vallée de Joux. Roligt igen men sämre lopp än igår, de hade varit snälla med höjdmetrarna dock (6190m, 180 m stigning mot gårdagens 5500 m och 310 m stigning) vilket var skönt för lite slitna ben. Resultatet är inte klart än men det är inte så viktigt. Jag åkte dit tillsammans med Lennart, eldsjälen i CO CERN som lovat ta med mig på OL och längdskidor när jag så vill. Eller om det snarare var jag som lovade att följa med…
No comments:
Post a Comment